2013-04-04 Bra äldreomsorg
ett seminarium arrangerat av Forskningsstiftelsen. Det hölls på Folkets Hus.
Vår ordförande, Kurt Boman, inledde med att temat för dagen var mycket angeläget och aktuellt. Många vill ha vård nära sig, multisjuka äldre har en tendens att hamn mellan stolarna. De är ofta svårbehandlade och kostsamma för landstinget.

Från vänster: Tomas Hedström, Gunilla Strandberg, Eva Hård, Kurt Boman, Märta Skoglund, Barbro Westerholm. Foto Jan-Erik Ögren
Professorn och landstingskvinnan Barbro Westerholm, Stockholm, pratade om "Min vision om ett bra äldre liv" Den förväntade livslängden ökar, läget 2010 för kvinnor nära 84 år och för männen nära 80 år. Vem är gammal? Min egen definition: När man inte längre är nyfiken på morgondagen.
Försörjningskvoten framöver, andelen 65+ i procent av andelen 15-64 år
2010 - 27,7 %
2030 - 34,9 %
2050 - 41,7 %
Hur får vi ett bra äldre liv?
- få arbeta så länge vi vill och kan
- bevara hälsan
- bevara självbestämmandet
- bevara integriteten, värdigheten
- skapa valfrihet
- att vi känner oss behövda hela livsresan
Det ska vara finare att vara en gammal människa än en gammal möbel. Borta i Asien, t ex Japan, Kina och Thailand, uppskattas de äldre mycket för sin erfarenhet och klokskap.
När vill vi gå i pension? Det finns rapporter på att upp till en tredjedel av 60+ vill fortsätta arbeta.
Svenskarna planerar att gå i pension
|
2001 |
2011 |
Före 65 år |
cirka 40% |
cirka 15% |
Vid 65 år |
cirka 50% |
cirka 75% |
Vet inte |
cirka 10% |
cirka 10% |
I medelhavsländerna, t ex Grekland, Italien, Spanien, Frankrike, önskar man få gå i pension vid 50 års ålder.
A och O för att förebygga ohälsa för ett bra äldre liv är att
- undvika skador
- fysisk träning inklusive balans
- rätt kost, mat och måltider
- inte röka
- mycket måttligt med alkohol
- rätt användning av läkemedel
Koll på läkemedlen
- Globalt sker 2 miljoner dödsfall per år på grund av medicineringsfel - kostnad mellan 40-210miljarder kronor.
- Mellan 19--56 % av alla läkemedelsbiverkningar som fordrar sjukhusinläggning beror på medicineringsfel.
Föredraget avslutades med frågor från åhörarna.
Märta Skoglund, överläkare/geriatriker, gav en exposé över sina 38 år som läkare. Vi hade en väl fungerande äldreomsorg/långvård under Elisabeth Nordenskölds ledning på 1060-talet, senare Swante Allgulander och mig själv. De geriatriska sängplatserna har varierat starkt och är för närvarande cirka 12 stycken. Trots att behoven är mycket större på grund av att vi blir äldre och äldre och demenssjukdom och Alzheimer ökar. Jag har bara några år kvar till 65 och önskar fortsätta arbeta om hälsan står mig bi.
Tomas Hedström, chef för utvecklingsenheten, äldreomsorgen och Eva Hård, verksamhetschef, hälso- och sjukvård, Skellefteå kommun, informerade om den nuvarande bristen på äldreboenden. Det byggs nya boenden t ex på Morö Backe och Sunnanå. Hit flyttas boende från t ex Klockarhöjden, Höken med flera som läggs ner. När färdigbehandlade patienter på sjukhuset inte kan erbjudas plast i ett äldreboende kostar det stora pengar för kommunen att patienterna ligger kvar på lasarettet. Detta hindrar intag av nya patienter som kan ha stora behov av behandling. Detta påverkar patientsäkerheten. Kommunen eftersträvar att de äldre ska få bo kvar hemma så länge som möjligt med hjälp av hemsjukvårdspersonal som sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast. Läkaransvaret ligger på hälsocentralerna där det för närvarande råder stor brist på läkare i hela Sverige, inte bara i glesbygd utan även i tätorterna.
Det kom många "upprörda frågor" från åhörarna.
Gunilla Strandberg, professor och forskare inom omvårdnad av äldre på Campus i Skellefteå. Hon forskar om brister i äldreomsorgen och vilka åtgärder som bör vidtas för ökat antal sängplatser, mer personal mm.
Det hela avslutades med ett stort antal frågor varför man inte gör mera för individen och de anhöriga. De senare har för närvarande ett mycket stort ansvar för sina åldriga, sjuka föräldrar.
Jan-Erik Ögren
Sekreterare i Forskningsstiftelsen