Följande seminarier hölls 2011

 

Läkemedels- och narkotikamissbruk med Skellefteå-perspektiv

Tisdag den 27 september 2011 arrangerade Forskningsstiftelsen tillsammans med länets Läkemedelskommitté detta seminarium i Aulan, Skellefteå lasarett.

 


Från vänster: Peter Valverius, Kurt Boman, Bertil Ekstedt Foto Mona Olofsson
 
Informationsläkaren Bertil Ekstedt inledde. I Sverige beräknar man att det finns 25 000-30 000 tunga missbrukare. Cirka 300-400 avlider direkt av sitt missbruk och indirekt är antalet betydligt högre.
 
Peter Valverius informerade om att utan behandling dör en missbrukare vid 32 års ålder, med behandling lever de i genomsnitt till 46 års ålder. Med utgångspunkt från Sverigesiffror har man uppskattat att Skellefteå med 71 600 invånare har 10 % med alkoholmissbruk, alltså 7 160 stycken. När det gäller tablettmissbruk (8 %) eller 5 700 individer och Umeå 9 000. När det gäller narkotikamissbruk, bland annat cannabis, marijuana och tyngre droger (4 %) 2 900 stycken, Umeå 4 500 individer. Totala antalet missbruksberoende är 11 350 i Skellefteå och 18 500 i Umeå.
 
Viktigaste inkörsporten till ett missbruk är
1. Tobak
2. Smärtstillande tabletter t ex Tramadol, Citodon
3. Cannabis, haschrökning
 
Första gången en patient får ett smärtstillande läkemedel utskrivet finns det alltid ett bra skäl. Men dålig utvärdering och uppföljning leder till att läkaren med några knapptryckningar på datorn förnyar receptet under en längre tid. Ett annat problem är den dåliga läkarkontinuiteten, med vakanser och stafettläkare.
 
1-5 % av allt som förskrivs säljs och hamnar på svarta marknader. När det gäller Subutex kan en del varje dag sälja läkemedel för 600 kr. Import av läkemedel över nätet via Internet ökar stadigt och orsakar stora problem. Narkotikahundar som luktar på dessa paket skulle kunna avslöja innehållet i 70 %, sker i Australien.
 
När man tar urinprov på en missbrukare kan man med vissa laboratorieprover påvisa cirka 800 olika substanser.
 
Socialstyrelsen har utfärdat Nationella riktlinjer för hur man ska upptäcka missbruk och hur det kan behandlas. Detta håller på att implementeras i vården, sociala tjänstemän m fl.
 
I behandlingsprogrammen tas ingen under 20 års ålder in i så kallad LARO-behandling. I behandlingen är det en viktig bit att fylla patientens tid med intressant innehåll t ex att komma i arbete.
 
Resultat i Umeå 2010 – av 50 patienter var 40 kvar i behandling (80 %)
-  25 med Metadon och
-  15 med Sobulex
-  89 % har varit drogfria i minst 1½ år
-  47 % är i sysselsättning
-andra vinster är ökad överlevnad.
 
Förväntade resultat på fyra års sikt
-  80 % stannar i programmet (20 % går ur)
-  70 % stadigt drogfria
-  70 % i sysselsättning efter 12 månader
-  Minskad sjuklighet
-  25-35 % har bytt från Subutex till Metadon.
 
Johanna Hallberg, LARO-programmet, berättar att i Skellefteå finns 70 stycken i behandling varav en fjärdedel är kvinnor. De flesta får Subutex eller Metadon. De första sex månaderna kommer man dagligen till mottagningen och tar sin dos. Vid bra skötsamhet kan man få med sig två-tre dagars tabletter. Att vara i sysselsättning är viktigt. Behandlingen följs upp med urinprov. I Umeå kräver 7 av 67 personer 90 % av tidsåtgången.
 
Ola Strömberg, som fått rycka in med kort varsel, är operativ chef för polisen i Skellefteå. Han informerade om deras viktigaste åtgärder
-  minska tillgången på narkotika och andra missbruksmedel
-  öka sökstiderna att skaffa missbruksmedel
-  en del missbrukare säljer medel för att finansiera sitt missbruk
 
Elin Löfroth informerade om kommunens, socialtjänstens, ansvar för missbrukare, som ofta är fördelat mellan kommun och landsting. Tvångsvård används sällan. Ett tiotal olika metoder används för att hjälpa missbrukare. Med regelbundna perioder (vartannat år) görs en inventering av missbrukare via skolan, polisen m fl.
 
Roger Marklund, socialtjänsten, pratade om ”Rådgivning ODEN”. Cirka 400 klienter, sex som arbetar/år. Två tredjedelar män och en tredjedel kvinnor. Man arbetar efter metoden att lösa missbruksproblemet för t ex individen, familjen, barn. En beroende heroinist beräknas kosta samhället cirka 2 miljoner kr per år i sjuklighet, kriminalitet m m.
 
Mötet avslutades med frågor och diskussion som leddes av Bertil Ekstedt. Missbruket går i vågor under olika perioder. Just nu ser vi en minskning men om ett antal år kan vi få se en ökning igen. Med hjälp av det Nationella kvalitetsregistret kan man följa upp vad olika landsting gör eller inte gör för att minska missbruket.
 
Jan-Erik Ögren, sekreterare

Allt är inte guld som glimmar - hur man kritiskt läser vetenskapliga artiklar
 

Bengt Furberg, Kurt Boman, Bertil Ekstedt, Jan-Erik Ögren Foto:Mona Olofsson
 
Kritisk granskning av läkemedelsprövningar
Den 14 september samlades ett 30-tal ST-läkare (läkare under vidareutbildning ), distriktsläkare och forskare till ett seminarium. Föreläsare var Skelleftesonen Bengt Furberg, docent från Göteborg, som pratade om hur man kritiskt skall läsa vetenskaplig rapporter om läkemedelsprövningar. Deltagarna fick en värdefull, samlad checklista med kommentarer hur man bäst värderar läkemedelsprövningar.
 
Att forska fram ett nytt originalläkemedel kan kosta 8-10 miljarder och ta 12-15 år, därav det ofta höga priset på apoteket. Syftet med seminariet är att vi på sikt skall uppnå ännu större säkerhet med läkemedelsbehandlingen och minska risken för biverkningar.
 
Ett läkemedelsföretag kan genom att fördröja publiceringen av ett ofördelaktig resultat från en läkemedelsprövning tjäna många miljarder genom att fortsätta sälja sitt läkemedlet. I USA har nu myndigheterna börjat dra oseriösa läkemedelsföretag inför domstol där man kräver att de skall betala många miljarder i böter.
 
Arrangör av seminariet var Stiftelsen för Medicinsk Forskning i Skellefteå och Läkemedelskommittén i landstinget.
 
Jan-Erik Ögren, sekreterare

Hälsoekonomiskt seminarium

Hölls tisdag den 12 april 2011. Temat var livsstilsförändringar och syftet var att genom livsstilsförändringar uppnå bättre hälsa och ett rikare liv.


Arrangörer - Forskningsstiftelsen och Läkemedelskommittén. Det kom cirka 80-90 åhörare.

 


På bilden: Jan-Håkan Jansson, Lena Björck, Lars-Åke Levin, Kurt Boman Foto Jan-Erik Ögren
 
Lena Björck, med dr och lektor från Sahlgrenska akademin i Göteborg talade om ”Hjärtsjukdom – vem blir sjuk och varför?” Åderförkalkning – arterioskleros – börjar hos män redan i 15-19 års ålder, hos kvinnor något senare, 25-29 års ålder, sedan försämras det långsamt eller snabbare.
 
Hjärtinfarkt är en blodpropp i ett kranskärl, som kan sluta med plötslig död. Att avlida i en hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken. Under de senaste 20-25 åren har död i hjärtinfarkt sjunkit kraftigt i t ex Sverige, Norge, Finland, Västeuropa och USA. I vissa östländer till exempel Ryssland, Vitryssland och Ukraina har det ökat. Orsaken till minskningen är till exempel minskad rökning, Västerbotten har minst rökare i hela Europa, sänkt blodtryck och kolesterolhalt, bättre diabeteskontroll, alkoholkonsumtionen är mer måttlig. Vi äter mer måttlig mat i form av grönsaker och frukt och är mer fysiskt aktiva. Vi bör fortsätta att minska saltintaget från 10-12 g/dag. Ett grams minskning sparar 1428 liv, en minskning på tre gram kan spara upp till 4080 liv. Rökningen i Sverige har minskat från 56 procent rökare 1963 till 22 procent 2003 och är nu en bit under 20 procent.
 
Lars Weinehall, professor, överläkare, Umeå, talade om Norsjöprojektet och Västerbottens-projektet. Syftet var att i Norsjö få ner överdödligheten i hjärtinfarkt och diabetes. Föregångsland var Nordkarelen i Finland.
 
I ett brett samarbete mellan medicinklinikerna i Umeå och Skellefteå lyckades man med den lokala hälsocentralen i Norsjö och hela Norsjö kommun engagera till en folkrörelse för att minska kolesterolhalterna. Nyttig mat märktes med en ”hjärtsymbol”, man åt mera grönsaker, frukt och började röra sig mera.
 
Kommuninvånarna i 30-, 40-, 50 och 60-årsåldern inbjöds till en årlig hälsokontroll, rådgivning och personer med flera riskfaktorer fick behandling med mera. Massmedia medverkade med att ge projektet stor uppmärksamhet. Man fick en ”hälsostjärna” om hur ens riskfaktorer såg ut och vad som kunde förbättras. Det hela spred sig sedan till övriga kommuner i Västerbotten, som genom olika upplägg drev sina egna projekt enligt metoden Testa – Sprida – Hålla ut – Utveckla som än idag fungerar efter 20-25 år och utgör en grund i framtagandet av ”Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder”, vilket Lars Weinehall medverkar i. Vid undersökningarna försöker man finna personer med en till flera riskfaktorer som kan åtgärdas. Antalet hjärtinfarkter har mer än halverats – ett mycket glädjande resultat.
 
Jan-Håkan Jansson, professor, överläkare, Skellefteå berättade om WHO:s MONICA-projekt. Sedan hösten 1984 ansökte Norr- och Västerbotten att få bli ett MONICA-center. Man kartlägger riskfaktorer och trender i att insjukna i hjärt-kärlsjukdom. Det hela kom igång 1986 och det görs regelbundna uppföljningar cirka vart fjärde år, mellan 1600-1900 vid varje tillfälle.
 
Från 1980 till 2006 har dödligheten i hjärt-kärlsjukdom halverats. Även här har man försökt minska rökningen, sänka höga blodtryck och kolesterolvärden, öka den fysiska aktiviteten och äta mer grönsaker och frukt, det vill säga äta näringsriktig mat.
 
Lars-Åke Levin, docent och hälsoekonom, pratade om ”Är hjärtsjukdom dyrt att behandla?” Det är viktigt att skattemedel används så kostnadseffektivt som möjligt och att nytta mäts mot risker. Vad är dyrt – här några uppgifter på kostnader
200 000 kr för en ICD-pacemaker
25 000 kr för en ballongvidgning av ett kranskärl
18 kr för en Plavixtablett för att minska risken för blodpropp
50 öre för en Trombyl med samma uppgift
Han gav några olika exempel på hälsoekonomiska analyser. Vägverket har beräknat att ett sparat liv värderas till 21 miljoner när man ska göra sina investeringar.
 
Programmet avslutades sedan med en mängd frågor och diskussioner om hur vi nu går vidare.
 
Jan-Erik Ögren, sekreterare

Stöd vår forskning redan idag

Så hjälper du till

Stiftelsen vill inspirera och stödja yngre men även äldre läkare, sjuksköterskor, apotekare med flera till att forska inom områdena medicin och omvårdnad inom Skellefteå sjukvård (kommunerna Skellefteå och Norsjö).

Postgiro & Bankgiro

Stöd vår verksamhet genom att sätta in pengar på följande Post- och Bankgiro:

Stiftelsens postgiro 444 81 29-9
Stiftelsens bankgiro 710-9721
Stiftelsens swish 1233351574

Dela vår hemsida

Hjälp vår stiftelse och våra forskare genom att sprida vår sida vidare via sociala medier.
Information om cookies