Följande seminarier hölls 2009

 

Kan man tänka sig frisk - Nils Simonsson


Nils Simonsson, jämte, fd överläkare och kirurg med hjärnan som passion. Känd från radio och TV och en av landets mest uppskattade talare besökte Skellefteå och Expolaris Kongresscenter den 15 september 2009. Publiksuccé när Stiftelsen arrangerade möte med Nisse Simonsson. Mer än 500 entusiastiska åhörare. Med stor humor och skickligt kroppsspråk framförde Nisse sina budskap med hjälp av att "bildspel".

 


Nisse Simonsson framför publiken på Expolaris Kongresscenter Foto: Karin Burman
 
Han har för några månader sedan gett ut boken "Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra?". Den finns numera även som pocketbok. Totalt har han gett ut 5 böcker. Vid mötet använde Nisse bland olika citat till exempel "Vad är lyckan med vårt liv?" "Meningen med livet är att vara lycklig" (Dalai Lama). "Förenkla så mycket som det går men inte mer" (Albert Einstein). "Ni svenskar pratar för mycket sjukdom" (ungersk läkare i Sverige). Man skall skilja på "disease", till exempel hjärtinfarkt, cancer m m och "illness" = må dåligt (70-80% av fallen som beräknas kosta 330 miljarder kronor per år). 2008 skrevs det ut 700 000 recept på antidepressiva mediciner, ibland bara för att det tagit slut med pojkvännen. Många "vansinnesdåd" har skett när man startar, ändrar eller avslutar medicineringen. Samtidigt som man vet att samtalsterapi och motion ger bättre effekt än medicinerna och man slipper biverkningar.
 
Om vi nu alla är överens om att man kan tänka sig sjuk, då kan man givetvis även tänka sig frisk. Slösa inte energi på negativa tankar, ta inte ut problemen i förskott m m. Tänk positivt - "det har varit en bra dag idag och imorgon blir det ännu bättre". Urtidsmänniskan har levt som jägare och samlare och rört sig mycket. Ätit rötter, nötter, frukt och grönt samt det som simmar (till exempel fisk) och betar fritt (olika djur).
 
Gå minst 30-40 minuter per dag. Vårt sömnbehov är 7-8 timmar per dygn. Meditera gärna. Ett regelbundet intag av Omega-3 fungerar bra för många. Vi har lättare att komma ihåg negativa saker. Dysterkvistarna lever 7½ år kortare än de positiva. Det negativa kan bli en självuppfyllande profetia. Sluta älta gamla oförrätter. Till läkarens viktigaste uppgifter hör att ingjuta hopp om bättring hos patienten.
 
I Sverige har vi världens bästa fysiska arbetsmiljö, bor bäst, arbetar minst (8% av en livstid), har världens bästa trygghetssystem och ändå är vi sjukast i världen. Man skall lära sig att vara nöjd, jämföra oss neråt och inte uppåt. Gilla utmaningar, hålla hjärnan igång med till exempel korsordslösning, samtala-kommunicera, inte vara rädd för att misslyckas, lära oss välja - välja bort, rätta begär efter behov, var inte avundsjuk på grannen. En del människor är aldrig nöjda och heller inte lyckliga.
 
Mötet avslutades med stående applåder och om den gamla devisen "ett gott skratt förlänger livet" gäller än idag - och det gör den så kommer dagens åhörare att leva länge.

 


Nisse Simonsson och Jan-Erik Ögren i samspråk under pausen. Foto: Karin Burman

Patientsäkerhet - Ett seminarium för professionen

 
Stiftelsen för Medicinsk Forskning och läkemedelskommittén arrangerade ett seminarium med temat "Patientsäkerhet". Till mötet kom cirka 90 läkare, sjuksköterskor, verksamhetschefer, äldreomsorgspersonal, farmaceuter, politiker.

 

Dag Ström, läkare och projektledare för ett nationellt patientsäkerhetsarbete som SKL (Sveriges Kommuner och Lansting) startat tillsammans med alla landsting inledde seminariet. Enligt en rapport från Socialstyrelsen drabbas var 10:e (cirka 100 000) patient av vårdskador. 10 000 av dem får bestående skador och 3000 avlider. I trafiken avlider cirka 500 varje år. Ökad patientsäkerhet är alltså en mycket angelägen och högprioriterad fråga. I första hand satsar man på sex fokusområden, bland annat tre områden när det gäller infektioner. Här skall man genom att sprittvätta händerna före och efter sina vårdinsatser inom två år halvera infektionerna tillsammans med nya klädråd - ha kortärmade kläder, inte bära ringer eller smycken i arbetet. Regelbundet följa upp resultatet med mätningar och analysera det och föreslå ytterligare förbättringar. Vårdkador kostar ofantligt stora belopp - i miljardklassen. Ett extra vårddygn kostar 8000 kronor. Arbetet sprids i alla landsting och skall genomsyra all personal och inte vara ett projekt utan skall ingå i vardagsrutinerna. När en patient byter vårdnivå, till exempel kommer in till sjukhuset via akuten sker en hel del överföringsfel i patientens läkemedelslista. Det innebär att hon/han ibland inte får läkemedel de behöver eller får läkemedel som de inte längre skall ha. Målet är att ha en korrekt och riktig läkemedelslista hos patienten, i patientjournalen och på apoteket som expedierar läkemedlen. Tryckskador i vården liksom fallskador drabbar också patienterna ofta.

 

Anna-Lena Sunesson, Landstinget Umeå och chefsöverläkare Ulf Oscarsson, Skellefteå informerade om arbetet i Västerbotten. Här sker årligen 550 000 läkarbesök, 940 000 sjukvårdsinsatser. Det har pågått en omfattande utbildning, förändring av arbetsrutiner, mätningar för att följa upp insatta åtgärder på olika typer av kliniker. Processen börjar ge resultat, infektionerna minskat till exempel. Vi har aldrig blivit så gamla i Sverige som nu. Sverige ligger bland de 2-3 främsta i världen. Vi har världens 3:e bästa vård. Vad Sverige tappar på är att man inte fort nog kommer under behandling. Vårdköerna är långa.

 

Eva Hård, chef för rehabiliteringen inom äldreomsorgen i Skellefteå informerade tillsammans med två medarbetare. De berättade om ett projekt att förebygga fallolyckor på särskilda boenden. Vanligaste orsaken är läkemedel som bland andra orsakar yrsel. Man faller vid toalettbesök, i duschen, eller man ramlar från/vid sängen. Man har ett brett upplagt utbildningsprogram, ett samarbete mellan alla som arbetar nära patienten. Man har träffar där man analyserar inträffade olyckor och föreslår nya åtgärder. När fallskador noteras, kan det inträffa att samma patient faller flera gånger på en dag. Allt noteras därför kan det se ut som om fallskador i det korta perspektivet inte minskar så snabbt som man önskar.

 

Jeanette Jonsson, apotekare på sjukhusapoteket i Skellefteå informerade om nyttan och risker med läkemedel, bland annat genom att presentera fallbeskrivningar. Att genomföra regelbundna utvärderingar så kallade läkemedelsgenomgångar av insatt behandling är mycket viktig. Behövs medicinen fortfarande? kan den provutsättas? eller trappas ut långsamt? Viktigt att man för aktuella, korrekta medicinlistor för den enskilda patienten.

 

Frågor, diskussion. efter varje föreläsare och på slutet kom det en hel del frågor från åhörarna och förklaringar till varför det ser ut som det gör. Till exempel efterlystes fler vårdplatser, mer personal, mer tid vid patientbesöket, färre stafettläkare, bättre uppföljning av insatt behandling innan nya recept skrivs ut. Bättre städning på vårdavdelningar, hygienutrymmen. Det föreslogs även att 2010 års seminarium skulle ta upp "Patientsäkerhet" igen.

Stöd vår forskning redan idag

Så hjälper du till

Stiftelsen vill inspirera och stödja yngre men även äldre läkare, sjuksköterskor, apotekare med flera till att forska inom områdena medicin och omvårdnad inom Skellefteå sjukvård (kommunerna Skellefteå och Norsjö).

Postgiro & Bankgiro

Stöd vår verksamhet genom att sätta in pengar på följande Post- och Bankgiro:

Stiftelsens postgiro 444 81 29-9
Stiftelsens bankgiro 710-9721
Stiftelsens swish 1233351574

Dela vår hemsida

Hjälp vår stiftelse och våra forskare genom att sprida vår sida vidare via sociala medier.
Information om cookies