Följande seminarier hölls 2008

 

Waranbehandling och hjärtsvikt

 

Stiftelsen för Medicinsk Forskning i Skellefteå arrangerade i onsdags ett seminarium om aktuell forskning. Mötet samlade ett drygt 30 tal läkare, sköterskor, apotekare.
 

Marcus Lind, ST-läkare, doktorand medicinkliniken
 
Marcus Lind hade en föreläsning om "Usel, men inte helt värdelös" blödningskomplikationer vid Waranbehandling. I Skelleftå behandlas 1100 patienter. Behandlingen är mycket viktig, ja rent av livsviktig för vissa men inte helt ofarlig. 2-3 procent av patienterna drabbas av allvarliga blödningar.
 

Lena Hägglund, vårdlärare
 
Lena Hägglund talade om hur det är att leva med hjärtsvikt. De vanligaste symtomen är andfåddhet, trötthet och ankelsvullnad. Hälften av de som fått diagnosen hjärtsvikt har egentligen något annat sjukdomsproblem.
 
Stiftelsens ordförande professor Kurt Boman tackade alla för en givande och intressant forskarkväll och särskilt vände han sig till de långväga gästerna från Lycksele.

Övervikt och fetma

Hur ska vi hitta en strategi i Skellefteåområdet?
 
Inför cirka 75 åhörare från sjukvården - läkare, sjuksköterskor, dietister, arbetsterapeuter, skolsköterskor, äldreomsorgspersonal, farmaceuter, politiker med flera hölls ett seminarium om övervikt - fetmaproblematik på lasarettet i Skellefteå den 13 maj 2008. Den 9 april 2008 hölls ett liknande seminarium med föreläsningar av professor Stephan Rössner, Huddinge och överläkare Erik Bergström, Umeå för att få en uppfattning om problematikens omfattning.
 

Jan-Håkan Jansson, överläkare medicin-geriatrik-kliniken i Skellefteå inledde med "Fetma - epidemiologi"
 
BMI har i västvärlden ökat snabbt och då särskilt i USA de senaste 15-20 åren. Fetma med BMI >30 ökar i alla åldersgrupper men särskilt i gruppen 25-34 år. BMI och utbildning - ju högre utbildning desto lägre BMI. Riskerna för sjukdomsproblem till exempel stroke, hjärtkärlproblem, demens, cancer med flera ökar med höga BMI. Man har även börjat mäta midje- och höftmått samt räkna ut kvoten mellan dem för att få kompletterande mätmetoder till BMI. Höftmåttet har ökat sedan 1986 och på senare tid även midjemåttet. Midjemåttet skall man hålla ögonen på, det bör ej vara över 95 cm. Att hålla en stabil vikt - även om det är övervikt är viktigare än att jo-jo-banta med kraftiga ner- och uppgångar i vikt. Det senare leder till en ökad dödlighet. Bukfetma är alltså extra farlig. Rökstopp, fysisk aktivitet, riktig näringsrik kost har god effekt på hälsan, liksom måttlig viktnedgång på 4-5 kilo.
 

Leif-Göran Carlsson, överläkare och verksamhetschef på medicin-geriatrik-kliniken i Skellefteå talade om sina erfarenheter från överviktsmottagning på 1990-talet.
 
På 1990-talet fanns en överviktmottagning med ett team av sjuksköterska, dietist, läkare m fl. Man hade gruppinformationer om kost- och motionsvanor, bassängträning, stavgång, fotografering, viktmätning en gång i veckan. Resultatet följdes upp och "grupptrycket" ledde till relativt fina resultat. Samarbete med vårdcentraler, Korpen m fl. Projektet lades ner av ekonomiska orsaker.
 

Jan-Eric Eriksson, överläkare barnkliniken, Skellefteå.
 
Jan-Eric Eriksson pratade om övervikt och fetma hos barn som haft en snabb ökning. I Umeåområdet har ökningstakten bromsats upp vilket ger hopp för framtiden. Överviktiga barn har oftast överviktiga föräldrar därför gäller det att tidigt påverka familjens mat-, motions- och rörelsevanor till exempel genom grupputbildning för föräldrar liksom samarbete med förskola, fritids och skolpersonal som har hand om mathållningen. Barn äter vad vuxna serverar. Vissa barn kan få köpa godis för 50-80 kronor/vecka, dricka mycket läsk, sitta framför dator, spela spel, titta på video m m. Skolsköterskor upptäcker ofta barn med överviktsproblem men har få skolläkartimmar och har ingen att remittera dem till. Försök med dietist eller via vårdcentral. Att avstå godis så kallat "godislöfte" fungerar bra för många barn efter ett par veckor.
 
Hur motiverar man föräldrar och barn till livsstilsförändringar? Vad gör man då de får ett återfall till sitt gamla ogynnsamma beteende? Tänk ut en plan i förväg vad man gör då - ge inte upp. Mål: för att uppnå en stabilt vikt: gör små delmål på en lång resa.
 

Maria Wennberg, dietist i primärvården.
 
Maria pratade om bra kost till exempel mycket frukt, grönsaker, fullkornsprodukter, fisk 2-3 gånger i veckan, hög andel omättade fettsyror. Äta mindre än vad man gör av med. Förslag måltidsordning för medelålders person kan vara: Frukost med fil, ägg, frukt. Mellanmål frukt eller en smörgås med pålägg/grönsaker. Lunch. Mellanmål exempelvis frukt. Middag. Kvällsmål med frukt eller ett glas mjölk och smörgås. Man kan "unna sig" till exempel lite lördagsgodis/nötter.
 
För att förbränna ätandet av en påse chips krävs 4 timmars fysisk aktivitet. Man bör varje dag ha minst 30 minuters fysisk aktivitet till exempel gymnastik, stavgång, promenader o s v. använd gärna tallriksmodellen med 50% grönsaker, 25% potatis/ris/pasta och 25% med kött/fisk/ägg/mjölk för näringsbehovet. Tugga maten väl, en måltid bör ta minst 15 minuter så att kroppen hinner uppnå mättnadskänsla - försöka att inte backa om av maten.
 

Berti Ekstedt, distriktsläkare och läkemedelskommitténs informationsläkare pratade om fetma och läkemedel vid viktreduktion.
 
Det finns tre läkemedel. Xenical tas tre gånger om dagen vid huvudmåltider och hämmar upptaget av fett. Reductil tas en gång om dagen och påverkar mättnadskänslan. Acomplia tas en gång om dagen och påverkar motivations- och belöningscentra i kroppen. Påverkan på vikten: Xenical cirka 3 kilo midjemåttet minskar cirka 2 cm, Reductil och Acomplia 4-4,5 kilo och midjemåttet minskar 4 cm. Kostnad för läkemedlen från 4667 kronor till 8026 kronor. Medlen har effekt på kort sig, man vet lite om långtidseffekterna och påverkan på till exempel stroke och hjärtkärlsjukdomar. Det behövs motiverade patienter och uppföljning med vägning en gång i månaden.
 

Lars Boman, överläkare på kirurgen i Lycksele.
 
Lars Boman har hållit på med operation av överviktiga (BMI 40) sedan 1980-talet. Redan på 1950 talet skedde den första lyckade magtarmoperationen. Typerna av magtarmoperationer har på de senaste 20 åren varierat något. Sammanfattning av effekten finns dokumenterad av SBU/Socialstyrelsen (NIOK). Patienter som opereras är i ålderintervallet 18-60 år. En del blir av med hela till halva övervikten.
 
Vilka opereras?
BMI 40 i Västerbotten, andra har 35 som gräns. Operation leder till minskning av diabetes, sömnapné (80-90% blir klart bättre), hjärtkärlsjukdomar (man kan vinna upp till 12 år i överlevnad), muskelbesvär, gastro- och esofageal reflux, vissa cancertyper. I Europa drabbas 33 000 överviktiga av vissa cancertyper. En del operationer ger inte önskat resultat, ibland beroende på att patienten inte ändrar sitt ätbeteende. Varje operation kostar 120 000 kronor.
 
Dagen avslutades med frågor och diskussion. Bland annat påpekades av FoU-staben i Skellefteå att man vid ett kommande möte bör ta upp arbetet med att förebygga övervikt och fetma. Kort nämndes då ett samarbete med memeologen, tandvården, barn- och ungdomskliniken. Arbetet börjar redan på mödravårdcentralen medan barnet ligger i magen. Man tar upp mat- och rörelsevanor.
 
Arrangör för seminariet var Stiftelsen för Medicinsk forskning i Skellefteå och lokala läkemedelsrådet som bad att man skulle ta fram ett utbildningsförslag.

Övervikt och fetma

En teoretisk kunskapsövervikt

 

Stiftelsen för Medicinsk Forskning i Skellefteå ordnade i samarbete med läkemedelskommittén seminariet. Föreläsare var professor Stephan Rössner, överviktsenheten, Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm och verksamhetschef, docent Erik Bergström, barn- och ungdomskliniken, Umeå.
 

Stephan Rössner, professor överviktsenheten, Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm (foto: Karin Burman)
 
Hela världen bantar ändå ökar vi i vikt
Övervikt och fetma forsätter att öka i västvärlden, trots att man vet att den har välkända medicinska följder, till exempel typ 2-diabetes, höga blodfetter, cancer, artros, sömnproblem, fettlever, gallbesvär och psykiska sjukdomar. Redan idag minskar fetman medellivslängden i USA med närmare ett år. 75% av USA:s befolkning är överviktiga. I Sverige är 12% av såväl kvinnor som män överviktiga. Idag äter fler ihjäl sig än som svälter ihjäl i världen.
 
Problemen med övervikt och fetma beror till hälften på genetiska faktorer/arv, den andra delen beror på vår livssvil. I genomsnitt ökat vi vikten med 3 kilo per decennium. Fler lågutbildade har problem med vikten än högutbildade. Frankrike har minst problem med vikten i Europa.
 
Bukfetma utgör den största hälsorisken. En studie i Stockholm visade att hälften av alla svenska män och kvinnor har hälsofarlig bukfetma. Kostnaderna för övervikt och fetma är höga bland annat i form av fler läkarbesök, inläggningar på sjukhus, sjukskrivningar med mera. Övervikt börjar bli det "normala", särskilt i USA där man börjat göra bredare säten, större bilar, större kistor för begravningar med mera.
 

Erik Bergström, docent och verksamhetschef för barn- och ungdomskliniken i Västerbotten (foto: Karin Burman)
 
Övervikt hos barn
Idag är 20% av alla svenska barn överviktiga. I Västerbotten motsvarar det 10 000 barn/ungdomar. Medelhavsländerna, Italien och Grekland har flest feta barn i Europa. 25% av kostintaget kommer från onyttigt socker som godis, läsk, bakverk, snacks. Problem med övervikt grundläggs ofta i 5-8 års åldern. Man börjar röra sig mindre men fortsätter att äta lika mycket eller mer - man äter mer än man behöver. Tidigt grundläggs matvanor av föräldrarna och på förskola.
 
Åtgärder:
- Överviktiga gravida löper ökad risk att få överviktiga barn.
- Amning minskar risken för övervikt.
- Minska/upphör med godis, läsk, bakverk, snacks, sötsaker.
- Tugga maten ordentligt, varje måltid bör ta 20 minuter.
- Ät frukost, lunch, middag och två mellanmål.
- Ta inte om.
 
Egentligen vet alla vad man bör göra vid begynnande övervikt: "ät mindre och rör dig mera". En halv ostmacka mindre per dag i USA skulle på sikt lösa deras överviktsproblem.
 
Många åtgärder behövs av oss alla i samhället:
- föräldrarna
- dagis/förskola, skola. Ökade kunskaper behövs, men också hur man förändrar felaktiga beteenden.
- politikerna måste anslå nödvändiga medel och målinriktning
- vi måste alla ta vårt ansvar annars gräver vi vår egen grav med kniv och gaffel - vi äter ihjäl oss!
 
De senaste 5-10 åren har det kommit många råd vad man bör äta - göra - för att gå ner i vikt.
 
Stephan gick igenom några av dem:
- Atkinskosten är ute
- GI-metoden, det finns inte några undersökningar som visar att man går ner bättre med GI-kost än vanlig allsidig väl sammansatt blandkost.


Stenålderskost, frukt, rötter, fisk, skaldjur, grönsaker, ägg, nötter med mera. Praktiskt taget inget fett eller socker i kosten. Här finns en hel del välgjord forskning.
 
Vid 6 månaders behandlingstid har vissa koster visat något bättre effekt än andra, men efter ett år är den bibehållna viktnedgången (3-4 kilo) praktiskt taget densamma i alla grupper.
Små viktnedgångar ger snabbt goda medicinska effekter.
 
Dagens seminarium kommer att följas upp 13 maj med temat - vad gör vi praktiskt åt problemet med övervikt/fetma i norra Västerbotten?
 

Kurt Boman, moderator, ledde frågestunden (foto: Karin Burman)

Stöd vår forskning redan idag

Så hjälper du till

Stiftelsen vill inspirera och stödja yngre men även äldre läkare, sjuksköterskor, apotekare med flera till att forska inom områdena medicin och omvårdnad inom Skellefteå sjukvård (kommunerna Skellefteå och Norsjö).

Postgiro & Bankgiro

Stöd vår verksamhet genom att sätta in pengar på följande Post- och Bankgiro:

Stiftelsens postgiro 444 81 29-9
Stiftelsens bankgiro 710-9721
Stiftelsens swish 1233351574

Dela vår hemsida

Hjälp vår stiftelse och våra forskare genom att sprida vår sida vidare via sociala medier.
Information om cookies