Följande seminarier hölls 2006

 

Optimerad läkemedelsbehandling av äldre

Hälsoekonomiskt seminarium

 
För elfte gången arrangerar Stiftelsen för Medicinsk Forskning i Skellefteå och Läkemedelskommittén i Västerbotten ett hälsoekonomiskt seminarium den 4 april. Årets tema är ”Optimerad läkemedelsbehandling av äldre”.
 
Äldre personer använder allt flera läkemedel enligt en undersökning. I Jönköping använder fyra av fem åldringar sömnmedel och lugnande medel. Två av tre får febernedsättande och smärtstillande läkemedel.
 
Gruppen som är 75 år och äldre utgör cirka nio procent av befolkningen men ordineras omkring 40 procent av alla läkemedel och står för cirka 22 procent av kostnaderna för de läkemedel som förskrivs i öppen vård.
 
Boende i kommunernas äldreboenden använder i genomsnitt 10-12 olika läkemedel, en ökning från 5-6 på 10 år. Hos äldre försämras njurfunktionen, levermetabolismen minskar, kroppsfettet ökar med flera förändringar påverkar läkemedlens omsättning i kroppen. Man blir bland annat känsligare för biverkningar.
 
Läkemedelsrelaterade problem, bland annat biverkningar orsakar i 10-15 procent inläggningar på sjukhus, för äldre ända upp till 20 procent. Vi vill med seminariet öka kunskapen om läkemedelsbehandling av äldre och härigenom öka läkemedelsnyttan och livskvaliteten och öka patientsäkerheten. Medicinering som inte ger avsedd positiv effekt utgör en risk för mer eller mindre allvarliga biverkningar. Den bör då avslutas.
 
Använda läkemedel bör regelbundet följas upp, omprövas och utvärderas minst en gång per år.
 
Det finns mycket positivt också, de äldre har aldrig tidigare haft så hög medellivslängd i Sverige. För kvinnor cirka 82 år – bland de högsta i Europa och 77 år för män, den högsta i Europa. Västerbotten har just nu den högsta ökningstakten bland landstingen kanske främst beroende på Norsjö- och Västerbottensprojektet. Professor Kurt Boman fungerade som mötets ordförande.
 
Johan Fastbom, Socialstyrelsen, Stockholm informerade om deras framtagna indikatorer för kvaliteten i äldres läkemedelsanvändning. Råden hade före spridning förankrats hos olika experter och landets läkemedelskommittéer. Det finns ett 10-tal läkemedelsgrupper som är mindre lämpliga att medicinera äldre med: till exempel sömnmedel med lång verkan Flunitrazepam, Nitrazepam (långverkande bensodiazepiner); neuroleptika till exempel Haldol; antidepressiva läkemedel, så kallade SSRI-preparat; NSAID-preparat mot smärta; diuretika till exempel Furix, Lasix som vätskedrivande medel vid till exempel hjärtsvikt; opiater till exempel Morfin. Många av de här medlen kan även fungera bra för en mindre andel äldre då läkemedlen används på rätt diagnos och i rätt dos, under rätt tid och så vidare. När den äldre har flera olika läkemedel kan de påverka varandra och ibland minskas effekten, i andra fall kan effekten öka och ge biverkningar. Man måste här överväga om medicineringen behöver användas och då testa fram minsta möjliga effektiva dos. Kvalitetsindikatorerna skall användas som ett observandum, vid läkemedelsgenomgångar av den enskildes totala medicinering. Detta bör omprövas och utvärderas regelbundet - minst en gång per år.
 
Märta Skoglund, överläkare på medicin-geriatrik-kliniken vid Skellefteå lasarett informerade om att 70% av de äldre som låg på medicinkliniken var multisjuka och äter flera olika läkemedel. Vad skall plockas bort? Inte alltid så lätt. Vem skall göra detta? Efter hur lång tid? Svårt att utvärdera någon annan läkares ordinerade läkemedel. Diagnos och indikation kan saknas.
Råd; välj ut de läkemedel som anses mest angelägna, anpassa doseringen, provutsätt de andra - ett och ett. Ett annat råd om du sätter in - ordinerar ett nytt läkemedel - plocka bort två andra.
Claes Lundgren, överläkare för avancerad hemsjukvård - AHS-VIOOL, Skellefteå lasarett informerade om handboken FAS-UT som ger råd om hur man bör utvärdera insatt behandling regelbundet. Medicin som inte ger avsedd verkan eller mer eller mindre allvarliga biverkningar bör avslutas genom uttrappning eller i enstaka fall direkt. Handbokens första upplaga trycktes i 10 000 exemplar och har blivit en stor succé i Sverige för läkare, sjuksköterskor och apotekare. Nu är den andra upplagan under framtagande med dubbelt så många kapitel. Boken kommer ut efter sommaren. Innehållet planeras också att läggas ut på nätet. Det blir då lättare med uppdateringar.
 
Det är stor variation i patienternas följsamhet till läkemedelsordinationerna. Många tar gärna färre antal doser eller hoppar helt över medan ett fåtal tar för mycket. En del äldre har heller inte råd att hämta ut alla mediciner från apoteket.
 
Klas-Göran Sahlén, doktorand i hälsoekonomi i Umeå informerade om hälsoekonomiska studier. Vilka brister de kan ha, att man alltid bör studera vilka utvärderingskriterier som valts, vilka patienter - kontrollpersoner, studietid med mera. Var kritisk vid upplägg - resultat. Genom rätt val av upplägg kan man nästan bevisa vad som helst. Till exempel det undersökta läkemedlet är alltid lönsamt om man tar hänsyn till snabbare återkomst till arbetet - hur räknas då pensionärerna eller om man måste förtidspensionera eller sjukpensionera en individ? Flest hälsoekonomer finns inom läkemedelsindustrin.
 
Sedan besvarades en hel del frågor. Distriktsläkare Göran Nordlander, Burträsk informerade kort hur man där valt att kalla 70-åringar till hälsokontroller för att tidigt kunna upptäcka eventuella problem och vidta lämpliga åtgärder. Distriktsläkaren Elsa Renberg-Lindholm och apotekare Jeanette Jonsson informerade om ett projekt man bedrivit vid Heimdalls vårdcentral för hjärtsviktspatienter. Bland annat har hembesök gjorts för att lyssna av hur medicineringen fungerat, utvärderat medicinnyttan med mera. Det var ett drygt 100-tal åhörare.

Stöd vår forskning redan idag

Så hjälper du till

Stiftelsen vill inspirera och stödja yngre men även äldre läkare, sjuksköterskor, apotekare med flera till att forska inom områdena medicin och omvårdnad inom Skellefteå sjukvård (kommunerna Skellefteå och Norsjö).

Postgiro & Bankgiro

Stöd vår verksamhet genom att sätta in pengar på följande Post- och Bankgiro:

Stiftelsens postgiro 444 81 29-9
Stiftelsens bankgiro 710-9721
Stiftelsens swish 1233351574

Dela vår hemsida

Hjälp vår stiftelse och våra forskare genom att sprida vår sida vidare via sociala medier.
Information om cookies