Följande seminarier hölls 2005

 

Ett rikare liv

Hälsoekonomiskt seminarium
 
Hälsoekonomiskt seminariet ”Ett rikare liv” som hölls på Expolaris Kongresscenter den 6 april 2005 behandlade ämnen som kosten, sömnen, tobak, alkohol och fysisk aktivitet. Syfte: Att genom livsstilsförändringar uppnå bättre hälsa och ett rikare liv. Målgrupper: Läkare, sjuksköterskor, äldreomsorgen, apotekspersonal, skol- och företagssköterskor i Västerbotten. Patient- och pensionärsföreningsmedlemmar. Föreläsare professor, överläkare Kurt Boman, professor arbetsmiljö och hälsa Torbjörn Åkerstedt, Karolinska institutet, ST-läkare Patrik Wennberg, hälsoutvecklare Solweig Eriksson, Annika Nordström och Ywonne Wiklund.
 
Enligt världshälsoorganisationen WHO står livsstilssjukdomar för över 60 % av alla dödsfall i världen. Forskningsstiftelsen och läkemedelskommittén ordnade seminarium om livsstilsförändringarnas betydelse för hälsan. Seminariet var välbesökt, cirka 400 personer kom för att ta lyssna på föreläsarna.
 
Dietisten och hälsoutvecklaren Solweig Eriksson, Skellefteå
Beroende på vem vi är, ålder, arbete, intressen och situation i livet kan det goda i livet se olika ut för oss. Gemensamt för alla – oavsett ålder – är att vi varje dag behöver viss mängd sömn och vila, mat och dryck och rörelse och motion. Ett slags bas för välbefinnandet. Men utöver detta har vi behov av gemenskap, familj, vänner, stillhet, egen tid, uppskattning, skratt, kultur etc. Dessutom måste vi lära oss att våga säga nej till det vi inte tycker är bra. Hippokrates som levde på 400-talet f Kr har kallats för läkekonstens fader. Han lade stor vikt vid bra mat och sunda levnadsvanor som medel att förebygga och bota sjukdomar. Hans idéer gäller även i vår egen tid. Men trender kommer och trender går och just nu står maten i fokus på ett speciellt sätt genom olika så kallade metoder eller modeller exempelvis ”stenålders-”, ”Atkins” med flera. Dessa rekommenderar en mycket kraftig minskning av bland annat sädesprodukter och potatis och i stället en ökning av kött och fisk. En del förespråkar att helt utesluta ost och mjölkprodukter. Detta något annorlunda sätt att se på mat skiljer sig ganska mycket från det som lanserades på senare hälften av 1980-talet, nämligen ”Tallriksmodellen”. Rätt använd är ”Tallriksmodellen” ett lätt sätt att få mat som är såväl vacker, god och med bra näringsinnehåll för en rimlig kostnad. Och den är lika aktuell idag som på 1980-talet. I det goda i livet är ”Tallriksmodellen” en självklar komponent.
 
Professor Torbjörn Åkerstedt, Arbetsmiljö och hälsa, Karolinska institutet
De senaste årens forskning har visat att sömn utgör en viktigare faktor för folkhälsan än man tidigare insett. Under sömnen pågår en rad uppbyggnads- och återställningsprocesser som är nödvändiga för kortsiktig funktionsförmåga och långsiktig hälsa. Immunsystem, tillväxthormoner aktiveras och stressfysiologin trycks ned. Dessa processer påverkas negativt av den ökande andelen sömnstörningar i befolkningen - det mesta relaterat till stress, speciellt bland yngre. De flesta sömnstörningar är dock åtgärdbara med sömnhygieniska åtgärder eller med psykologisk behandling.
 
Hälsoutvecklaren Ywonne Wiklund, FoUU-staben, Landstingskontoret, Umeå
Tobaksbruket är en av de stora orsakerna till skillnader i hälsa mellan olika befolkningsgrupper i samhället. Rökning i sig är den enskilt största förebyggbara och behandlingsbara orsaken till sjukdom och för tidig död. Rökningen har minskat i Sverige under de senaste åren och vi var det första landet att nå WHO´s mål: att rökning bland den vuxna befolkningen skulle understiga 20 %. Västerbotten har en lång tradition av tobaksförebyggande insatser när det gäller barn och ungdom och är ett föredöme för landet i övrigt som efterfrågar vårt sätt att arbeta. Idag pågår ett arbete med att utöka utbudet av tobaksavvänjning för nikotinberoende i länet. Ytterligare ett viktigt steg i folkhälsoarbetet. Quit&Win, Don´t Start&Win är ett europeiskt samarbete där Västerbotten representerar Sverige och som går ut på att minska tobaksbruket i åldersgruppen 16-20 år. Vi samarbetar här med länets gymnasieskolor. Det är en kampanj och en tävling som går ut på att ungdomarna skall vara helt tobaksfria under en begränsad tidsperiod 6-8 veckor. Man anmäler sig tillsammans med en kamrat och mycket fina priser lockar och utmanar till deltagandet.
 
Hälsoutvecklaren Annika Nordström, FoUU-staben, Landstingskontoret, Umeå
Majoriteten av Sveriges vuxna befolkning dricker alkohol, och för de allra flesta medför inte alkoholvanorna några påtagliga negativa konsekvenser. Det som emellertid hänt under de senaste åren är att det skett en relativt snabb utveckling mot en högre totalkonsumtion av alkohol i landet. Med det följer också fler högkonsumenter och fler som riskerar att utveckla ett missbruk eller beroende. Förändrade attityder beträffande alkohol kan ses t ex i inställningen till vardagsdrickande och i kvinnors förändrade alkoholmönster. Men även rattonykterhet, våldsbrott, barn som far illa, med mera, finns med i kölvattnet i denna utveckling. Förutom mänskligt lidande, både för personen själv och andra närstående vid överkonsumtion, så medför alkoholen stora kostnader för samhället. För att möta denna utveckling krävs åtgärder inom en mängd olika strategiska områden och av många olika aktörer. Som exempel bör målet för barn och ungdomar dels vara att växa upp i så trygga och alkoholfria miljöer som möjligt. Vidare bör insatser göras för att skjuta upp ungdomarnas alkoholdebut. Inom arbetslivet har arbetskamrater och chefer ett ansvar att reagera och agera vid för hög alkoholkonsumtion. Likaså har sjukvården skyldighet att informera och intervenera vid somatiska eller psykiska tillstånd som kan vara utlösta av eller påverkade av en hög alkoholkonsumtion. Personers alkoholvanor är ofta något som uppfattas som privat, men en attitydförändring i positiv riktning tycks dock vara på gång. Genom att avdramatisera samtal om alkoholvanor till att omfatta livsstilen i stort, kan mycket vara vunnet och en eventuell destruktiv utveckling kan brytas på ett tidigt stadium.
 
ST-läkaren Patrik Wennberg, Bureå vårdcentral
Den blodtryckssänkande effekten av fysisk aktivitet är likvärdig med en behandling med ett blodtryckssänkande läkemedel (genomsnittlig sänkning 11/8 mmHg). Bäst dokumenterad blodtryckssänkande effekt har konditionsträning av måttlig intensitet (50-85% av maxpulsen) minst 3 ggr i veckan, 30-60 minuter. Fysisk aktivitet har en unik effekt genom att samtidigt påverka även andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, t.ex. insulinresistens, övervikt och förhöjda blodfetter. Fysisk aktivitet är klart underutnyttjad vid behandling av hypertoni. Förskrivning av fysisk aktivitet på recept (FaR) kan ske med stöd från handboken FYSS.

 

Från vänster Ywonne Wiklund, Solweig Erisson, Patrik Wennberg, Kurt Boman, Annika Nordström och Torbjörn Åkerstedt.
 

Avslutande diskussion: från v. Kurt Boman, Solweig Eriksson, Ywonne Wiklund, Annika Nordström och Patrik Wennberg.

Hur läser man kritiskt medicinska artiklar

 

Torsdagen den 3 november 2005 arrangerade den lokala Stiftelsen för Medicinsk Forskning i Skellefteå ett möte för ett 35-tal läkare och forskare. Temat var ”Hur läser man kritiskt medicinska artiklar”. Föreläsare var docent Bengt Furberg, Göteborg med lång erfarenhet av kliniska prövningar av nya läkemedel. Dessutom har han tillsammans med sin bror Curt Furberg skrivit en bok ”Allt är inte guld som glimmar - Hur man värderar kliniska studier”. Nu 2005 kom 3:e upplagan av boken.
 
Avsikten med läkemedelsbehandling är att nyttan klart skall överstiga biverkningsriskerna. Därför är det uppseendeväckande att prövningsresultaten endast publiceras i 1/3 av undersökningarna – de med positivt resultat. Därmed kan de övriga 2/3 av undersökningarna inte utsättas för kritisk granskning. Föreläsaren gav exempel på ett antal studier där de första positiva resultaten måst omvärderas när allvarliga biverkningar börjat visa sig. Till exempel fick Vioxx som användes vid smärtbehandling avregistreras för cirka ett år sedan. Skadeståndsprocesser pågår i USA.
 
Kontrollgruppen som det nya medlet skall jämföras mot kan väljas på ett sådant sätt att det blir fördelar för det nya medlet. Tidpunkter för utvärdering av nyttan kan också väljas så att det passar det nya medlet. De ursprungliga frågeställningarna kan ändras för att bättre passa resultatet.

 

Läkemedelsbiverkningar

För att upptäcka sällsynta läkemedelsbiverkningar krävs stora patientunderlag. För en biverkan på 2000 patienter krävs 6000 patienter. För 1 fall på 10 000 krävs 30 000 patienter. Så stora läkemedelsprövningar görs aldrig eller mycket sällan. Kostnaden för att forska fram ett nytt läkemedel är idag 8 miljarder kronor. Vi har en kraftig underrapportering av läkemedelsbiverkningar till Läkemedelsverkets biverkningsenhet. I USA rapporteras bara 600 dödsfall av biverkningar, det verkliga antalet borde vara över 100 000.
 
Det blev ändå frågor och diskussioner. Avsikten med mötet var att ”väcka intresse för kritiskt tänkande”. Bengt och Curts bok delades ut till deltagarna för fortsatt läsande.

 

        
Jan-Erik Ögren och Kurt Boman vid matserveringen.

 

Bengt Furberg föreläser om hur man kritiskt läser medicinska artiklar. Foto: Jan-Erik Ögren

Stöd vår forskning redan idag

Så hjälper du till

Stiftelsen vill inspirera och stödja yngre men även äldre läkare, sjuksköterskor, apotekare med flera till att forska inom områdena medicin och omvårdnad inom Skellefteå sjukvård (kommunerna Skellefteå och Norsjö).

Postgiro & Bankgiro

Stöd vår verksamhet genom att sätta in pengar på följande Post- och Bankgiro:

Stiftelsens postgiro 444 81 29-9
Stiftelsens bankgiro 710-9721
Stiftelsens swish 1233351574

Dela vår hemsida

Hjälp vår stiftelse och våra forskare genom att sprida vår sida vidare via sociala medier.
Information om cookies