Kongresser 2011

 

ESC Congress, Paris, 27-31 augusti 2011

Kurt Boman, professor, överläkare och Mona Olofsson, fysiologassistent, deltog i kongressen, där följande tre postrar presenterades.
 
NT-proBNP predicts new-onset atrial fibrillation in patients with asymptomatic aortic stenosis – a SEAS substudy
C.N. Bang, A Greve, K. Boman, M.H. Olsen, L Kober, S. Ray, A. Rossebo, O.W. Nilesen, R.Willenheimer, K Wachell (Copenhagen, Glostrup and Gentofte, DK; Skelleftea and Lund SE; Manchester, GB; Oslo, NO)
 
Lower left ventricular stroke volume predicts cardiovascular events in asymptomatic aortic stenosis (the SEAS study)
M.T. Lonnebakken, D.Cramariuc, K. Boman, A.B. Rossebo, K Engsrup, S Ray, C Gohlke-Baerwolf, E. Gerdts (Bergen and Oslo, NO; Skelleftea, SE; Svendborg, DK; Manchester, GB; Bad Krozingen, DE)
 
Aortic root dilatation in hypertensive patients with left ventricular hypertrophy (the LIFE study)–comparison of existing nomograms and new multivariate predictive models.
Lilja, B. Dahlof, K. Boman, M.S. Nieminen, R.B. Devereux, K. Wachtell (Copenhagen, DK; Gothenburg and Umeå, SE, Helsinki, FI; New York, US)

 

 

Rapport från Läkemedelsriksdagen den 20 januari 2011 i Stockholm

 

För femte året i rad arrangerades Läkemedelsriksdagen av Läkemedelsverket (LMV), Socialstyrelsen, Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket (TLV) och Statens Beredning för Utvärdering (SBU) samt Apotekarsocieteten.
 
Temat var Säkerhet, kostnadseffektivitet och miljödelar av den nationella läkemedelsstrategin.
 
Huvudtalare, socialminister Göran Hägglund, pratade om att mycket har gjorts som t ex fritt vårdval, avreglering av apoteksmarknaden där 200 nya apotek öppnats. Många apotek har utökat sitt öppethållande som lett till ökad tillgänglighet. Men mycket återstår att göra t ex så dör 3000 personer varje år på grund av felaktig användning av läkemedel och biverkningar som kostar sjukvården stora summor. Medellivslängden ökar, särskilt i gruppen 80 år och äldre.
 
Förbättringar som nu vidtas är
- Läkare som skriver recept ska i datorn kunna se all tidigare medicinering för att undvika dubbelmedicinering m m
- Ett stort problem är resistenta bakterier som antibiotika inte biter på. Varje år dör cirka 25 000 i Europa på grund av detta, lika många som dör i trafiken.
Andra problem som behöver lösas är
- De sjuka äldre får inte den vård som skulle behövas
- Ojämn lik vård
- Övermedicinering av de äldre ger bland annat biverkningar. Mål – Få rätt läkemedel i rätt dos, i rätt tid, under rätt tid. Inte ett piller för mycket men inte heller ett piller för litet till rimliga kostnader. Regelbundna uppföljningar av behandlingsresultat.
- Ett stort antal personer inblandad i de äldres vård på grund av dålig samordning och organisation. Läkarförbundets tidigare ordförande, Eva Nilsson Bågenholm, har tillsatts som ”äldresamordnare”. 3,75 miljarder kronor har avsatts under nuvarande mandatperiod
- Kötiderna för att få vård måste kortas betydligt
- Patientsäkerheten måste förbättras.
 
Mikael Hoffman, med dr, överläkare, chef för Stiftelsen NEPI, talade om generisk förskrivning. Fördelar är att läkemedlet får samma namn när man anger substansnamnet. Det blir färre förväxlingar av förpackningarna. Läkaren och patienten pratar om samma medicin, vilket förbättrar kommunikationen. Namn på förpackningar styrs av EU-lagar. Någon nämnde detta har vi levt med i 15 år, nu är det dags gå från prat till att göra något. Förändringen skulle innebära att det måste göras författningsändringar. Idag måste man vid receptförskrivning alltid ange ett handelsnamn, t ex Alvedon. Dessutom krävs ett bättre och enhetligt datorstöd.
 
När det sker ett byte av de förskrivna preparaten på apoteket till ett preparat med lägre kostnad skapar det ett problem hos patienten t ex
- på grund av osäkerheten om man fått rätt läkemedel avstod man från att äta medicinen i 3,2 % av fallen
- tog fel läkemedel 1,2 %
- tog för litet medicin 1,2 %
- tog för mycket medicin 1,2 %
- tog både gamla och nya läkemedel 0,9 %
Totalt 7 % vilket innebär att miljontals patienter tar fel medicin.
 
Andra synpunkter som togs upp var bland annat
- 8-9 % av BNP går till Hälso- och sjukvård (varav 14 % går till läkemedel) och har varit så länge. Personalkostnaderna tar största andelen. Vi måste hushålla med resurserna för att ha råd med nya bättre läkemedel.
- 90 % av alla recept sänds numera elektroniskt (E-recept)
- Västerbotten har den högsta läkemedelskostnaden av alla landsting, Jämtland den lägsta
- Bättre utvärdering av insatt behandling, där man tittar på nyttan mot eventuella biverkningar och risker, ska ske regelbundet.
- Alla som säljer läkemedel ska ha en läkemedelsförsäkring
- När det gäller användningen av generiska läkemedel (de har 25-90 % lägre kostnad än originalläkemedlet) ligger Sverige på andra plats med 12 % efter Holland 14 %, lägst är användningen i Portugal med 3 %.
- I Sverige görs 90 miljoner apoteksbesök per år
- När det gäller tillverkning av läkemedelssubstanser i världen dominerar Kina och Indien. 2004 stod de för 42,4 % och 2010 för cirka 60 %. Av utförsäljningspriset får tillverkaren bara 1,5 %. De här stora tillverkarna släpper årligen ut för dåligt renat vatten från sina anläggningar i t ex floden Ganges vilket medför stor miljöpåverkan som bland annat innebär att fiskar blir könslösa och inte kan föröka sig. Detta kan på sikt bli en stor miljökatastrof.
- I Sverige går årligen 630 000 vårddygn till patienter med läkemedelsrelaterade problem. Kostnaderna är cirka 5 miljarder kronor. Detta måste minskas kraftigt.
- Staten har nu tillsatt en grupp med bred kompetens för att arbeta med förbättringar som ger säkrare patientvård, effektivare användning av läkemedel, lägre övermedicinering av äldre, bättre användning av nya bra läkemedel. Gruppen sammanträder första gången den 24 januari 2011.


På konferensen deltog cirka 250 personer t ex läkare, sjuksköterskor, apotekare, tjänstemän, politiker, patientföreningsrepresentanter med flera.

 

Vi får nu hoppas att man går från att bara prata till att verkligen åstadkomma förbättringar i sjukvården och läkemedelsanvändningen.

Jan-Erik Ögren
Sekreterare i Forskningsstiftelsen

Stöd vår forskning redan idag

Så hjälper du till

Stiftelsen vill inspirera och stödja yngre men även äldre läkare, sjuksköterskor, apotekare med flera till att forska inom områdena medicin och omvårdnad inom Skellefteå sjukvård (kommunerna Skellefteå och Norsjö).

Postgiro & Bankgiro

Stöd vår verksamhet genom att sätta in pengar på följande Post- och Bankgiro:

Stiftelsens postgiro 444 81 29-9
Stiftelsens bankgiro 710-9721
Stiftelsens swish 1233351574

Dela vår hemsida

Hjälp vår stiftelse och våra forskare genom att sprida vår sida vidare via sociala medier.
Information om cookies