Förhöjda halter av PAI-1 ökar risken att drabbas av diabetes

 

Ungefär 400 000 svenskar har typ 2 diabetes och mer än 70% av dem får hjärt- och  kärlsjukdom som en konsekvens av detta. Att tidigt identifiera personer som har ökad risk för att drabbas av diabetes kan motivera sjukdomsförebyggande livsstilsförändringar, som även minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom.
 
Hemostasen är den livsviktiga balansen i blodet mellan bildandet (koagulation) och upplösandet (fibrinolys) av blodproppar. Förändrade nivåer av fibrinolysfaktorer är kopplat till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom. Två av huvudbeståndsdelarna i hemostasen är tPA (tissue plasminogen activator) och dess hämmare PAI-1 (plasminogen activator inhibitor-1).                                                                 
 
Genom att undersöka blodprover från deltagare i Västerbottens HälsoUndersökningar (VHU, eng. VIP) påvisades en koppling mellan fibrinolysfaktorer och framtida insjuknande i typ 2 diabetes. De som senare insjuknade hade högre nivåer av tPA, PAI-1 och tPA/PAI-1 komplex vid provtagningstillfället än deras matchade kontroller. PAI-1 och tPA/PAI-1 komplex var även kopplat till incident T2DM hos personer med normalt blodsocker vid provtagningstillfället före insjuknandet. Resultat från insamlade prover i MONICA-projektet visade också att tPA, PAI-1, tPA/PAI-1 komplex, VWF och inflammationsfaktorn CRP hade ökat i den västerbottniska befolkningen mellan 1990 och 1999.
 
Resultaten visar att PAI-1 är en potentiell riskmarkör för framtida insjuknande i typ 2 diabetes, men den patofysiologiska förklaringen till denna koppling behöver klargöras - därför pågår nu förberedelser för en ny studie om sambandet mellan PAI-1 och framtida insjuknande i typ 2 diabetes.

 

Jenny Hernestål Boman
 

 

Dagliga aktiviteter bland äldre personer med kronisk hjärtsvikt – begränsningar och möjligheter

 

Att vara självständig och kunna utföra meningsfulla aktiviteter i vardagen är viktigt även för äldre personer som drabbats av hjärtsvikt och därigenom blivit begränsade i sin aktivitetsförmåga av symtom som andfåddhet och trötthet. I detta sammanhanget benämns tröttheten ofta med begreppet fatigue vilket beskriver en  onormal,mycket svår trötthet i hela kroppen, som inte står i relation till eller ens kan förklaras av utförd aktivitet. Arbetsterapeuter kan här ge klienter stöd att trots sina begransningar hitta vägar att genomföra aktiviteter i sitt dagliga liv, så kallade ADL-aktiviteter.

 

Avhandlingens syfte var att öka kunskap om ADL-förmåga och fatigue hos äldre personer med hjärtsvikt och att beskriva strategier som dessa personer använder för att hantera sina dagliga aktiviteter. Vidare att bidra till utveckling av arbetsterapeutisk intervention genom att beskriva erfarenheter av att använda ett arbetsterapiprogram med energibesparing för primärvård.

 

Förmågan att utföra sina dagliga aktiviteter och fatigue undersöktes hos 40 personer över 65 år. Deltagarna självskattade sin ADL-förmåga och observerades då de utförde aktiviteter. Resultaten visar att de utförde aktiviteter självständigt under ansträngning trots en omfattande fysisk fatigue. Många var självständiga i personlig vård men de flesta, behövde hjälp i en eller flera aktiviteter som städning, att transportera sig och matinköp. Ett samband mellan ökad ansträngning vid utförande av aktiviteter (AMPS ADL motorförmågemått), svårighetsgrad av hjärtsvikt (NYHA-klass) och mer omfattande fatigue kvarstod även efter justering för ålder.

 

Intervjuer med tio deltagare genomfördes för att få en djupare förståelse om de strategier som deltagarna använde för att genomföra sina dagliga aktiviteter. De beskrev hur de blev medvetna om sin försvagade kropp, planerade aktiviteter och balanserade grad av ansträngning under aktivitetsutförandet och att de anpassa sitt aktivitetsutförande till dagliga variationer och längre perioder av försämring. Många av de strategier de beskrev kan kallas energibesparande det vill säga att maximera personers aktivitetsnivå och minimera svaghet och trötthet genom att hitta enbalans mellan arbeteoch vila.

 

Slutligen utvecklades ett arbetsterapiprogram med energibesparing för klienter med hjärtsvikt. Programmet testades kliniskt av två arbetsterapeuter i primärvård vid interventioner hos fem klienter. Arbetsterapeuter och klienter beskrev att programmet gav kunskap om hjärtsvikt och energibesparing och struktur i arbetsterapeutens arbete men även oro för resursbrist. Resultaten indikerade att programmet gav  arbetsterapeuten stöd till ett övergripande klient-centrerat sätt att arbeta. Studiens metodologiska svagheter är dock omfattande och genomförbarheten och effekten av programmet bör utvärderas ytterligare.

 

Eva-Britt Norberg, Inst för Samhällsmedicin och rehabilitering, arbetsterapi, disputerade 2014-04-11. Opponent: docent Maria Larsson-Lund, Inst för hälsovetenskap, Hälsa och Rehabilitering, Luleå tekniska universitet. Huvudhandledare Britta Löfgren, Inst för Samhällsmedicn och rehabilitering, arbetsterapi, Umeå universitet. Bihandledare: Kurt Boman och Patrik Wennberg, Inst för Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet / Skellefteå. Medförfattare: Margareta Brännström, Ins för omvårdnad, Umeå universitet / Skellefteå.

Stöd vår forskning redan idag

Så hjälper du till

Stiftelsen vill inspirera och stödja yngre men även äldre läkare, sjuksköterskor, apotekare med flera till att forska inom områdena medicin och omvårdnad inom Skellefteå sjukvård (kommunerna Skellefteå och Norsjö).

Postgiro & Bankgiro

Stöd vår verksamhet genom att sätta in pengar på följande Post- och Bankgiro:

Stiftelsens postgiro 444 81 29-9
Stiftelsens bankgiro 710-9721
Stiftelsens swish 1233351574

Dela vår hemsida

Hjälp vår stiftelse och våra forskare genom att sprida vår sida vidare via sociala medier.
Information om cookies