Eva Fhärm

Eva Fhärm disputerade i februari 2010 med avhandlingen ”Treatment of Cardiovascular Risk Factors in Type 2 Diabetes – Time Trends and Clinical Practice”


Att sluta röka och förbättra sina kolesterolvärden och blodtryck är viktigt för att minska risken för hjärtinfarkt hos personer med typ 2-diabetes. Den slutsatsen drar Eva Fhärm i den avhandling hon försvarade vid Umeå universitet 5 februari 2011.


Risken att drabbas av hjärtinfarkt har minskat i befolkningen som helhet. Den positiva trenden kan dessvärre inte ses bland personer med typ 2-diabetes. Detta är bakgrunden till Eva Fhärms avhandling. Hon visar där att behandlingsriktlinjer ger bättre kolesterolvärden. Fler uppnår behandlingsmålen för riskfaktorer, men det kvarstår förbättringsområden såsom kolesterolvärden, rökning och blodtryck. I en delstudie av nydiagnostiserade typ 2-diabetespatienter i Västerbotten ställs frågan om förekomst av kranskärlssjukdom uppmärksammas i tillräcklig grad jämfört med t ex ögonbottenförändringar.


Erfarna distriktsläkare intervjuades, och dilemman i yrkesrollen och i kommunikationen med patienter med typ 2-diabetes framkom. Man tvekade bl a inför att ge patienten all information om sjukdomen och dess konsekvenser. Det fanns svårigheter att integrera vetenskap i diabetesvården och läkarna övervägde också om läkemedelsbehandling kunde minska patienternas benägenhet att vidta nödvändiga livsstilsförändringar.


Många personer med typ 2-diabetes upplever sig som friska, vilket också försvårade kommunikationen om förändringar och behandling som läkarna upplevde önskvärda. Slutsatserna i avhandlingen är att behandlingen av kända riskfaktorer förbättrats de senaste tio åren i Sverige sedan Socialstyrelsen utfärdade sina riktlinjer för diabetesvården 1999.


En fortsatt förbättring har skett under perioden 2003-2008 även om det återstår en del till målen för kolesterolvärden, blodtryck och rökning. Behandlingen måste intensifieras ytterligare och kommunikationen mellan läkare och patient förbättras för att personer med typ 2-diabetes ska bryta trenden med förhöjd risk för hjärtinfarkt.

 

 

Jonas Andersson

Jonas Andersson disputerade i oktober 2010 med avhandlingen "Inflammation and Lifestyle in Cardiovascular Medicine”


Trots stora medicinska framsteg utgör hjärt- och kärlsjukdomar fortfarande merparten av dödsfallen i Sverige. Med en allt äldre befolkning med ökande andel överviktiga och diabetiker kan hjärtsjukdomarna öka ytterligare i framtiden.

 

Fokus för studierna av hjärt-kärlsjukdom har med tiden skiftat från förkalkning och förträngning av artärer till biologiska processer i de förkalkade blodkärlen. C-reaktivt protein (CRP) kan användas för att mäta en låggradig systemisk inflammation som spelar en viktig roll i åderförkalkningen. Flera stora studier har visat att CRP, förutom att vara en inflammatorisk markör, också är en markör för hjärtsjukdom. C-reaktivt protein är förknippat med flera andra riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdomar inklusive fetma och det metabola syndromet.

 

Att förhöjt CRP ökar risken att insjukna i hjärtsjukdom är känt sedan tidigare. Jonas forskning visar i en studie med 369 strokefall att förhöjt CRP även är associerat med insjuknande i hjärninfarkt. Omvänt visar Jonas på att man kan sänka sitt CRP genom fysisk aktivitet och sundare kostvanor. Han har bland annat genomfört en studie av personer som fjällvandrade i två veckor. CRP ökade hos alla deltagarna de första dagarna, troligtvis till följd av överansträngning. Sedan sjönk värdena och fortsatte sjunka även flera veckor efter fjällturen. Jonas forskning visar också att människor med ökad risk för hjärtsjukdom som överviktiga med nedsatt glukostolerans kan sänka sina CRP-värden genom kost och motion.

 

Sammanfattningsvis innebär förhöjt CRP en ökad risk för många olika hjärt- och kärlsjukdomar och stiger även hos diabetiker och överviktiga. Behandlingen kan vara lika enkel som svår; en sund livsstil med hälsosam kost tillsammans med en daglig portion fysisk aktivitet.

 

Maria Wennberg

Fredag den 4 juni 2010 försvarade dietist Maria Wennberg sin doktorsavhandling ”Biomarkers of Fish Consumption and Risk of Stroke or Myocardial infarction” i Forumsalen på Campus i Skellefteå. Normalt har disputationerna hittills hållits i Umeå på Universitetet. Det har tagit tid och kraft att få hålla disputationerna här och nu hoppas vi att det skall bli en ny tradition.


Att äta mycket fisk har i många studier kopplats till minskad risk för
 
hjärt- och kärlsjukdomar. Främst har omega-3-fettsyror uppmärksammats som den skyddande beståndsdelen i fisken, men också andra ämnen kan vara skyddande. Tyvärr innehåller fisk också miljögifter, t.ex. metylkvicksilver som i tidigare studier har kopplats till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom.
 
Är då den sammanvägda effekten av fiskkonsumtion på risken för hjärt-kärlsjukdom skyddande eller skadlig? Den frågan står i fokus för avhandlingen, som analyserar prover från hälsoundersökningar 1986–1999 i Västerbottensprojektet och MONICA-studien samt bröstcancerundersökningar, lagrade i Medicinska biobanken i Umeå.
 
Nivån av kvicksilver i de röda blodkropparna visade sig vara kopplad till minskad risk för hjärtinfarkt hos de personer i norra Sverige som ingår i studien. Det beror sannolikt inte på att kvicksilvret som sådant skulle skydda mot infarkt utan på att kvicksilverhalten i röda blodkroppar avspeglar hur mycket fisk personen äter och på att fisken innehåller andra ämnen som kan verka skyddande. Att studierna inte visar några negativa effekter av kvicksilvret kan bero på att nivåerna av kvicksilver i blodet hos personer i Norrbotten och Västerbotten är allmänt sett låga. Därmed kan de nyttiga ämnena i fisken motverka den skadliga effekten hos kvicksilvret.
 
Inga kopplingar hittades mellan kvicksilvernivåerna i röda blodkroppar och risken att drabbas av stroke. Däremot såg det ut som om de män som rapporterade högt intag av fisk (mer än tre gånger per vecka) löpte högre risk för stroke än de som mer sällan åt fisk. Gruppen som rapporterade fiskintag mer än tre gånger per vecka var emellertid liten, varför fyndet ska följas upp i en större studie.
 
I avhandlingen studeras också hur blodnivåerna av tungmetallerna kvicksilver, bly och kadmium förändrades under 1990-talet hos personer i de båda nordligaste länen. Det visar sig att halterna av kvicksilver och bly sjönk, men motsvarande sänkning av kadmiumhalterna sågs inte. Kvinnor har allmänt sett högre kadmiumnivåer än män, och rökare högre än ickerökare.
Höga kadmiumnivåer kan ge njurskador och benskörhet.
 
Maria kommer att fortsätta att forska bland annat om männen med ökad risk för stroke.

Stöd vår forskning redan idag

Så hjälper du till

Stiftelsen vill inspirera och stödja yngre men även äldre läkare, sjuksköterskor, apotekare med flera till att forska inom områdena medicin och omvårdnad inom Skellefteå sjukvård (kommunerna Skellefteå och Norsjö).

Postgiro & Bankgiro

Stöd vår verksamhet genom att sätta in pengar på följande Post- och Bankgiro:

Stiftelsens postgiro 444 81 29-9
Stiftelsens bankgiro 710-9721
Stiftelsens swish 1233351574

Dela vår hemsida

Hjälp vår stiftelse och våra forskare genom att sprida vår sida vidare via sociala medier.
Information om cookies