Lars Johansson

Lars Johansson, överläkare "Hemostatic factors in cardiovascular disease with special reference to stroke".

 
Lars forskning gör det lättare att varna hjärta och hjärna. Att ge akt på varningssignaler är lätt – om man bara vet hur de ser ut. Något som inte minst vore värdefullt när det gäller kampen mot några av vår tids största folksjukdomar, stroke och hjärtinfarkt. Överläkare Lars Johansson har i sin forskning kommit en bra bit att för att kunna identifiera sådana här varningssignaler, markörer. En viktig del var de hälsoundersökningar i Västerbotten, det s k Västerbottensprojektet, där man sedan 1985 samlat in ett stort antal blodprover. Ur denna ”bank” jämfördes sedan alla som insjuknade i stroke och hjärtinfarkt med personer som inte insjuknade.

 

En betydelsefull fördel med studien var att många blodprov togs flera år innan sjukdomshändelserna. Resultaten kan underlätta att i framtiden identifiera personer som löper större risk att drabbas av hjärtinfarkt och stroke – och erbjuda dessa en förebyggande behandling.

 

 

Fredrik Lindberg

Fredrik Lindberg, överläkare "Carbon dioxide pneumoperitoneum - hemodynamic consequences and thromboembolic complications".

 
Fredriks forskning bidrar till säkrare operationer
 
Titthålskirurgi är en operationsmetod där man för in små instrument genom 5-10 mm tjocka rör, vilket innebär att man slipper skära upp stora hål i magen för att komma åt. Förutom betydligt mindre smärta kommer man hem och åter i arbete betydligt snabbare efter operationen. För att få utrymme att arbeta blåser man upp buken med koldioxid. Kirurgen Fredrik Lindberg forskar kring hur koldioxiden påverkar blodcirkulationen. Bland annat om risken för proppar i benens blodkärl skiljer sig efter en titthålsoperation jämfört med sedvanligt sätt. Han har påvisat att blodcirkulationen påverkas av koldioxiduppblåsning men att risken för proppar i benen snarare förefaller lägre efter en titthålsoperation än efter en öppen operation. Forskningen kan bidra till kunskapen om hur titthålsoperationer ska utföras på ett så säkert sätt som möjligt och i förlängningen påverka rutinerna för hur mycket blodförtunning som ges i samband med titthålskirurgi.

 

 

Gunilla Strandberg

Gunilla Strandberg, lektor på institutionen för omvårdnad, Umeå "Beroende av vård".

 
Gunillas forskning bidrar till en ny syn på vårdberoende
 
Ordet beroende betydde från början vila. Idag är synonymerna ofrihet och osjälvständighet och nutidens ideal är att vara produktiv, självständig och oberoende. Vi hör ofta motsägelsen ”man ska vara frisk för att vara sjuk” som visar på en allmän inställning till vårdberoende som något negativt och problematiskt. Gunilla Strandberg har forskat kring vad det egentligen innebär att vara beroende av vård. Resultatet visar att visst finns det sånt som är negativt.

 

Patienter vill inte vara till belastning. De känner sig ofta värdelösa, maktlösa, ensamma och rädda. Men resultaten visar också att ett positivt beroende kan skapas i relationen mellan patient och vårdare.

 

Tolerans och utrymme för oförmågaoch svaghet kan få patienten att uppleva sig som värdefull och som en del av en gemenskap. Dagens ideal att vara oberoende kan begränsa toleransen för oförmåga och svaghet. Det är dock betydelsefullt att vi kan få vara beroende av vård och ändå leva ett gott liv.
 
Källa: text t/r reklambyrå, foto Patrick Degerman och Christoffer Edling

Stöd vår forskning redan idag

Så hjälper du till

Stiftelsen vill inspirera och stödja yngre men även äldre läkare, sjuksköterskor, apotekare med flera till att forska inom områdena medicin och omvårdnad inom Skellefteå sjukvård (kommunerna Skellefteå och Norsjö).

Postgiro & Bankgiro

Stöd vår verksamhet genom att sätta in pengar på följande Post- och Bankgiro:

Stiftelsens postgiro 444 81 29-9
Stiftelsens bankgiro 710-9721
Stiftelsens swish 1233351574

Dela vår hemsida

Hjälp vår stiftelse och våra forskare genom att sprida vår sida vidare via sociala medier.
Information om cookies